”Är en digital signatur giltig?” är en av de vanligaste frågorna om e-signering i Sverige. Svaret finns i EU-förordningen eIDAS, som gäller direkt i Sverige och delar in elektroniska underskrifter i tre nivåer. Här förklarar vi nivåerna, var BankID och Freja hamnar, vad som skiljer elektronisk från digital signatur och när lagen eller motparten kräver mer än en enkel underskrift.
Uppdaterad 10 november 2026. Lagtexter lästa på EUR-Lex och riksdagen.se samma dag. Ingen juridisk rådgivning.
Elektroniska underskrifter regleras av EU:s förordning nr 910/2014, kallad eIDAS. Som förordning gäller den direkt i alla medlemsstater – Sverige har ingen egen lag om elektroniska underskrifters giltighet. Den gamla lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer upphävdes den 1 juli 2016 genom lag (2016:561).
Den svenska lagen (2016:561) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering kompletterar eIDAS: den reglerar bland annat anslutning av offentliga e-tjänster till den svenska noden för gränsöverskridande identifiering, ackreditering och certifiering samt tillsyn. Regler om underskrifters rättsverkan finns inte där. Enligt förordningen (2016:576) är Post- och telestyrelsen (PTS) tillsynsmyndighet och för förteckningen över kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster, medan Myndigheten för digital förvaltning (Digg) anmäler e-legitimationssystem till EU.
eIDAS art. 3 definierar tre nivåer, och varje nivå bygger på den föregående:
| Nivå | Vad lagen kräver | Exempel | Rättsverkan |
|---|---|---|---|
| Enkel elektronisk underskrift | Data i elektronisk form som fogas till andra data och som undertecknaren använder för att skriva under (art. 3.10) | inskannad namnteckning, kryss i en ruta, signering med engångskod till e-post | får inte frånkännas rättslig verkan enbart för att den är elektronisk (art. 25.1) |
| Avancerad elektronisk underskrift | Unikt kopplad till och kan identifiera undertecknaren, skapad med data som undertecknaren har ensam kontroll över, kopplad till dokumentet så att ändringar kan upptäckas (art. 26) | signering med BankID eller Freja i en e-signeringstjänst, ofta | som ovan, starkare bevis om vem som skrev under |
| Kvalificerad elektronisk underskrift | Avancerad, skapad med en kvalificerad anordning och baserad på ett kvalificerat certifikat från en kvalificerad tillhandahållare (art. 3.12) | QES från en tjänst på EU:s förteckning över betrodda tjänster | samma rättsverkan som en handskriven underskrift (art. 25.2) |
Lägg märke till att art. 25.2 bara ger den kvalificerade nivån samma rättsverkan som en handskriven underskrift. Att de andra nivåerna inte har den särskilda regeln betyder inte att de är ogiltiga – bara att deras bevisvärde bedöms fritt, utifrån omständigheterna och den bevisning som finns.
Ja, i de allra flesta fall. Svensk avtalsrätt bygger på formfrihet: ett avtal kan ingås muntligt, med handslag, via e-post eller med en elektronisk underskrift. Avtalslagen ställer inga formkrav på vanliga avtal. Frågan är därför sällan om en digital signatur är giltig, utan om du kan bevisa vem som skrev under och vad dokumentet innehöll.
Det är där nivåerna och bevisningen spelar roll. En enkel underskrift med verifieringslogg – tidpunkt, IP-adress, bekräftad e-postadress och en förseglad PDF – är betydligt starkare än en inklistrad bild. En avancerad underskrift med BankID kopplar dessutom underskriften till ett personnummer.
Undantagen är de avtal där lagen kräver skriftlig form på papper eller särskilda vittnen: köp och gåva av fast egendom (jordabalken 4 kap.), testamenten (ärvdabalken 10 kap.) och arbetsgivarens uppsägning enligt LAS. Där räcker ingen av de vanliga e-signeringsmetoderna i dag.
BankID och Freja eID är e-legitimationer, inte underskrifter i sig. De används för att logga in hos myndigheter och banker och för att bekräfta en underskrift i en e-signeringstjänst. När en tjänst låter dig signera med BankID bedöms resultatet ofta som en avancerad elektronisk underskrift, eftersom signeringen är kopplad till en identifierad person och dokumentets innehåll.
Kvalificerad blir underskriften först om den skapas med ett kvalificerat certifikat från en tillhandahållare på EU:s förteckning, vilket vissa tjänster erbjuder som separat produkt. Det kostar mer och används främst när lag eller motpart kräver det.
HelpRange använder inte BankID eller Freja. Vår signering är en enkel elektronisk underskrift där varje undertecknare bekräftar en engångskod från sin e-post; den är inte avancerad och inte kvalificerad. Behöver du BankID, titta på Verified, Oneflow eller Scrive i vår jämförelse.
I vardagsspråk används orden som synonymer. Tekniskt finns en skillnad: elektronisk underskrift är lagens samlingsbegrepp för alla sätt att skriva under elektroniskt. Digital signatur är den kryptografiska tekniken – en beräkning med en privat nyckel som gör att mottagaren kan kontrollera att dokumentet inte ändrats och vilken nyckel som använts.
Avancerade och kvalificerade underskrifter bygger nästan alltid på digitala signaturer. Men även en enkel underskrift kan förseglas digitalt: HelpRange lägger en PAdES-försegling på slutversionen av PDF:en, så att PDF-läsare visar en varning om filen ändras. Förseglingen visar att dokumentet är oförändrat, inte vem som skrev under – det visar verifieringsloggen.
Oavsett nivå är det bevisningen som avgör en tvist. En svensk domstol prövar bevisen fritt: vem hade tillgång till e-postadressen eller e-legitimationen, när öppnades dokumentet, från vilken enhet, och är filen oförändrad sedan underskriften? Därför är det viktigare att välja en tjänst som sparar en fullständig logg än att jaga högsta möjliga nivå för varje dokument.
Kontrollera att tjänsten du väljer ger dig ett slutintyg med parterna och händelserna, fingeravtryck av dokumentet och en försegling som visar ändringar. Spara den signerade PDF:en tillsammans med intyget, på samma sätt som du skulle arkivera ett pappersoriginal. eIDAS har dessutom ändrats genom förordning (EU) 2024/1183, som inför EU-plånboken för digital identitet; när plånböckerna rullas ut blir det enklare att skapa kvalificerade underskrifter, men nivåerna ovan gäller oförändrat.
Vill du prova själv? Skriv under en PDF med vårt gratisverktyg, läs guiden om digital signering av PDF eller se hur e-signering i HelpRange fungerar.
En enkel underskrift är vilket elektroniskt sätt som helst att skriva under. En avancerad är unikt kopplad till och kan identifiera undertecknaren och visar om dokumentet ändrats. En kvalificerad är avancerad och bygger dessutom på ett kvalificerat certifikat; bara den har enligt eIDAS samma rättsverkan som en handskriven underskrift.
Ja, för avtal utan formkrav. Svensk avtalsrätt är i huvudsak formfri, och eIDAS art. 25.1 säger att en elektronisk underskrift inte får frånkännas rättslig verkan enbart för att den är elektronisk. Undantag är bland annat fastighetsköp, testamenten och arbetsgivarens uppsägning.
Signering med BankID i en e-signeringstjänst bedöms ofta som en avancerad elektronisk underskrift. Kvalificerad blir den först med ett kvalificerat certifikat från en tillhandahållare på EU:s förteckning.
EU:s förordning eIDAS (nr 910/2014) gäller direkt. Lag (2016:561) kompletterar den med bland annat tillsyn, men innehåller inga regler om underskrifters rättsverkan. Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet.
En enkel elektronisk underskrift med engångskod till e-posten, samtycke, verifieringslogg, slutintyg och förseglad PDF. Den är inte avancerad eller kvalificerad, och HelpRange använder inte BankID.
Elektronisk underskrift är det juridiska samlingsbegreppet. Digital signatur är den kryptografiska tekniken som används för att visa att ett dokument inte ändrats och vilken nyckel som använts.
E-postkod för varje undertecknare, verifieringslogg, slutintyg och förseglad PDF – från 39 USD per månad för hela teamet.
Så fungerar e-signering Prova gratis i 3 dagar